FINLANDS TECKENSPRÅKIGA
MOTORISTER
Finlands Teckenspråkiga Motorister grundades 27.9.2002 i Tammerfors
Teckenspråkiga - föreningens sommarstuga i Sorva. I protokollet blev
klockslaget för grundandet 22.32. Motoristklubben fick namnet Finlands
Döva Motorister. Namnet på vår klubb förändrades år 2007 till Finlands
Teckenspråkiga Motorister i samband med vår klubbs 5-årsjubileum i Åbo
Dövas Förenings sommarställe Kakskerta, ca 20 kilometer från Åbo.
Klubben har arrangerat olika sammanträden, för att uppigga medlemmarna,
samt resor både i hemlandet och utomlands. Många av oss har rest även på
egen hand till olika länder i Europa. Några språksvårigheter har vi inte
upplevt, för européerna är mera visuella och använder mera aktivt
gestspråk jämfört med oss finnar. År 2008 har vi 60 medlemmar och
antalet ökar. Även hörande teckenspråkiga får komma med.
I
vårt 5-årsjubileum deltog sammanlagt 150 motorister från Finland,
Sverige, Estland, England, Wales, Skotland, Tyskland, Frankrike,
Österrike och Italien. I det internationella evenemanget deltog inte
bara motorister, utan även andra deltagare. Överraskande räknade man
sammanlagt 300 deltagare. Den absoluta favoriten var bastutält.
Klubbens medlemskap är öppet för alla teckenspråkiga. Finlands
Teckenspråkiga Motoristers styrelse godkänner medlemmarna. Om du är
intresserad att bli medlem, sänd när som helst en fritt formulerad
ansökan till styrelsens president Timo Jarva. När ditt medlemskap är
godkänt, sänder den medlemsansvariga medlemsavgiften tillsammans med
meddelandet av styrelsebeslutet.
Grundinformation om teckenspråket
I
Finland är 5000 teckenspråkanvändare, som representerar språklig och
kulturisk minoritet. Att använda teckenspråk förutsätter inte någon
graders hörselskada, utan t.ex. döva föräldrars hörande barn sägs ha
finskt eller svenskt teckenspråk som modersmål. Finsk- eller
svenskspråkiga som använder teckenspråk finns mera än 5000. Av dem
använder finlandssvenskt teckenspråk ungefär 200.
Teckenspråk är inget konstgjort språk, utan det utvecklades naturellt i
de teckenspråkigas samfund. Ingen har utvecklat det till deras
hjälpmedel. Teckenspråket fick år 1995 grundlagligt status liksom samisk
och romani. Teckenspråket är ett självständigt språk bland språken.
Teckenspråket är inte internationellt, utan varje land har sitt eget
nationellt teckenspråk. Men detta hindrar inte de teckenspråkiga att
kommunicera med teckenspråkiga från andra länder. De teckenspråkiga har
internationella evenemang på olika nivåer, t.o.m. Finlands
Teckenspråkiga Motorister reser varje sommar runt världen och
kommunicerar med utländska teckenspråkiga över gränser. I
kommunikationen har utvecklats en sorts kombination av gemensamma
strukturella drag, vilka betyder dock inte ett gemensamt internationellt
teckenspråk.
